Afrikansk mat upp till halsen
I måndags var jag ledig på grund av en muslimsk helgdag. Just det. Inte nog med att jag bor i Norrliden och är somalisk, jag är muslim också. Gud nåde mig! Vad jag kära TorAlf säga? Han är nämligen Sverigedemokrat som sitter i kommunalrådet här i Kalmar och vars blogg skrämmer skiten ur mig. Men nog om TorAlf Alfson, (seriöst så heter han så). Dagen heter Eid, jag försökte lära Lovisa och Ida hur man utalade ordet men det resulterade bara i skratt. Dagen börjare med att man ber tillsammans och sedan äter man en massa mat från sina respektive länder. I mitt fall blev det en massa somalisk mat. Eid är en dag då man mår så illa att man vill spy, man vill verkligen spy för att må bättre. All mat, godis, kakor, tårtor och mer godis är verkligen inte bra för en. Man skulle kunna klara sig i ett helt år utan godis för att sedan proppa sig full under Eid. Men det finns en negativ sida med att gå och äta hos sina grannar, nämligen alla BARN!! Jag tror inte att mina kära vänner som är delaktiga i denna blogg skulle klara sig en minut med fem stycken småbarn som springer omkring och hoppar som galningar. Inga ord kunde förklara min huvudvärk just då.
Lovisa skulle nog låta ungefär såhär:
- Asså, kan de inte hålla tyst bara! (Med en massa handgester och med lite panik i rösten)
Amanda:
- Seriöst, hur orkar de?! (Med en blick som kunde mörda)
Ida:
- Jag klara inte mer!! Håll tyst! (Ida grips av panik och skratt på samma gång)
Nanna, som har lite erfarenhet med sina småbröder skriker:
- Men hållKÄFT då!!
Men pengarna jag fick som present den dagen hjälpte lite, faktiskt. Money always help. För mig iallafall.
// D
