no.1
God dagens kära läsare och hjärtligt välkomna till Fem nyanser,
vi som ligger bakom denna blogg är fem helt unika kvinnor i olika nyanser, därav namnet.
En är härligt chokladbrun så man vill äta upp henne, en är förhoppningsvis inte lika gul som gulan i ägg, men ja gul i alla fall, en är himmelskt ängla-vit fastän hon inte är så himla oskyldig, en är så vackert snö-vit så hakan nuddar marken, och en är vår alldeles egna vanilj-vita, exotiska medelhavskvinna!
Ja, det har blivit lite av en fluga, det här med att starta upp en blogg flera stycken, så vi tänkte givetvis haka på.
Det ska bli intressant att se hur Fem nyanser fortlöper... hoppas du som läser detta kommer bli en trogen läsare i framtiden :)
Här kommer små presentationer av grundarna till Fem nyanser:
Jag, den gula som förhoppningsvis inte är lika gul som gulan i ägg, heter Ida Andersson Nilsson.
Jag är inte särskilt stor, si så där runt 163 centimeters-snåret med okänd vikt. Dock kan jag avslöja att jag faktiskt jobbar på vikten. Faktum är att jag försöker äta upp mig lite, tro det eller ej, hur liten jag än må vara så är jag faktiskt kapabel till att häva i mig en del :P tro nu inte att jag har som mål att bli lika stor som en av de kvinnorna på tv3, vars jobb är att sätta sig på män, vilka svimmar av det hiskeliga trycket kvinnornas vikt orsakar. Nej, det har jag då verkligen inte. Men nog pratat om det;
Jag bor på ön Öland, där det sägs att incest förekommer. Jag är dock 100%-igt säker på att jag inte har kommit till denna jord genom incest mellan två ölandstokar (...) för jag är lyckligtvis adopterad från ett land i öster; nämligen Sydkorea.
Min framtid har jag redan förutspått: Efter studenten kommer jag vara en super-servitris för en sommar, innan jag ger mig av till Kos eller Thailand för att bli världens bästa bartender som kommer att jobba på en lyxkryssare i Karibien. Efter något år med härliga drinkar, varma, soliga dagar och turkost vatten kanske jag tar upp studierna igen. Jag kommer bosätta mig i en vindsvåning i någon storstad, svensk eller utländsk, och plugga till något som håvar in storkovan efter avslutad utbildning.
Så, innan jag fyllt 30 har jag blivit bartender, genomlidit år av förstklassig högutbildning, fått ett strålande jobb som ger mig 40 000:- i månaden att spendera på i-lands prylar som Café au Lait och Prada-väskor, dessutom har jag hittat min drömprins som jag har skaffat en gudomligt söt unge tillsammans med.... puh* det var nog allt!
Tror ni min spådom kommer slå in? :P Nej, jag antar att man får ta en dag i taget. Men drömma kan man ju alltid och fantasier är alltid roliga ;)
Oj, det här blev inte en så liten presentation haha. Nu får näste man ta över!
Vanilj-vita, exotiska medelhavskvinnan dikterar sina allra första meningar som bloggare. Amanda Strömberg heter jag och ska jag erkänna så är detta min allra första gång som jag skriver ett blogginlägg (om man då räknar bort den mycket trevliga bloggen vi hade om antiken i skolan).
Jag har medellångt brunt hår, som nu för tiden oftast är uppsatt i en knut eller en så kallad "bulle". Mitt bruna hår, mina grönmelerade ögon och min nu även kallade vanij-vita hy bidrar till att jag får ett "medelhavsliknande" utseende. Därför var det också jag som blev utpekad som "årets grek", fast att jag är helt svensk, eller inget ursprung från medelhavs delen av planeten iallafall.
Jag bor i Kalmar och som jag minns det brukade Kalmar vara ganska litet. Nu är denna staden som en byggnadsplats, det byggs nya hus och nya affärer ploppar upp vart man än går (inte för att jag har något emot det, jag älskar nya affärer).
Under de timmar som jag inte spenderar i skolbänken spelar jag fotboll, jag har alltid varit mer för att springa än att gå redan som liten. Det är något speciellt med att jaga den där svart vita bollen fram och tillbaka på en stor,bred gräsplan tillsammans med några som man har sjukt kul med.
Min underbara pojkvän är en väldigt stor del av mitt liv och han gör mig till den lyckligaste i hela världen.
Jag har inte tänkt förutspå min framtid som det lilla gula ägget gjorde innan mig. Jag är tyvärr en av dem som inte har en aning om vad jag vill göra i framtiden. Självklart vill jag resa och uppleva saker medans jag är ung, låter som en klyscha (...) men jag vill ändå utbilda mig och få ett högavlönande jobb så att jag kan göra precis vad jag vill. Varför måste man bestämma sig om allt det här så snart?
Nu är det nog dags för mig att avsluta, fast att jag inte vill (!!)
Näste man till rakning.
Jag heter Deman aka "The man" "Diamanten" Hassan. Inte så många vet att mitt namn betyder Diamant. Varje gång jag presenterar mig säger jag:
-Hej heter Deman som betyder Diamant och inte är ett killnamn, bara så att du vet.
Jag bor I Norrliden. Jag vet vad ni tänker; Kan hon ens stava? Herregud, kan hon svenska?! Om jag skriver något elakt kommer det då en stor blattefamilj efter mig med kniv och skriker; Eeeey, du svenne! Vafan du säga om min dotter! ? Lugn, bara lugn. Inget av detta stämmer eller kommer att hända (men ni får ju inte skriva något elakt om mig). Jag och min familj säljer inte några droger, om ni inte kommer förbi klockan 24.00 på fredagarna såklart ;).
Är afrikan om ni inte fattade överskriften, "Nigga" "Brownie" u name it, jag jag har kallats det.
Onödig info: Mitt första lunarstorm namn var "snyggademan". Jag trodde jag var något på den tiden, jag var en cooling som gick i fyran och hade Lindex och Kappahl kläder och även en stor boll i nacken som faktiskt, FAKTISKT, var mitt hår som satt i en toffs. Men nu blev det lite mycket va? Ska inte skriva en jävla uppsats om mig själv, hur spännande det än hade varit.
Kwaheri, Aleykum Salam, Au revoir, Bye Bye och Hej då.
P.s Kan fem språk, slå det ni! Swahili, somailska, engelska, svenska och franska. Okej där ljög jag lite, jag kan lite franska. D.s
Jag antar att det är min tur att skriva mitt första inlägg på vår nya, otroligt vackra blogg. Jag heter Nanna Olson (Ja, man kan heta Nanna, men jag håller med er. Det är inte särskilt fint) och är den såkallade "himmelskt ängel-vita" nyansen. Jag vet inte riktigt om det är bra eller dåligt än.. Hur som helst så är det jag som är den långa, blonda tjejen. Jag har mitt huvud 178 cm över jordytan, men jag kan väl säga att min längd inte är något jag är stolt över. Jag skulle nog hellre varit runt 1.50 om jag hade fått välja själv. Tyvärr höll inte mina förfäder med om det. Ibland önskar jag att min pappa vore dvärg. Eller det vet jag ju i och för sig inte eftersom jag aldrig har träffat min far, men jag tror att han är en rätt så normalt byggd man. Kanske vore han dock värd det. Då hade jag kanske kunnat vara med i en dokumentär, typ "Min dvärgpappa och jag" i ett specialavsnitt av "Efterlyst". TV när det är som bäst.
Nej, jag tror inte att dokumentärer är något för mig, så ni lär aldrig se mig i typ "Big Brother" eller "Robinson". Däremot ville jag bli radiopratare eller jobba med TV, tills jag kom till min nuvarande linje på Stagg, Samhäll/Internationell. Ja, plugglinjen. Jag trivs ibland och ibland vill jag bara fly därifrån till något varmt land med härliga färgglada drinkar och vit sand! (Dock inte Bulgarien. Har en del rätt så dåliga erfarenheter från det landet, tyvärr). Antagligen är det precis vad jag kommer att göra om ungefär ett och ett halvt år, när vi tar studenten allihop. Som jag längtar!
Jag bor i det såkallade snobbkvarteret Getingen, men jag kan lova er att vi inte är särskilt snobbiga här hemma. Vi äter oftast spaghetti, köttbullar eller torsk och inte gåslever, oxfilé eller lax. Jag får inte allt jag pekar på och jag har inte ens en egen TV på rummet (Jag har egen toalett och ytterdörr, men ingen TV). Vi är en normal familj. Faktiskt. Däremot är mina grannar rätt konstiga (Särskilt hon som bor snett mittemot mitt hus).
Min familj består av mamma, mina bröders pappa, Jens, Ludde (som jag förövrigt lärde ordet prostituerad idag. Jag tittade på Desperate Housewifes och han kom in och såg just det här ordet. Great) och en hund. Min hund är däremot rätt så bortskämd. Mamma brukar fråga varför jag är svartsjuk på henne..
Ja, det är nog dags för mig att sluta skriva och lämna över till den snö-vita snyggingen från Stensö (som jag aldrig lyckas hitta till). Pusshej så länge!
vi som ligger bakom denna blogg är fem helt unika kvinnor i olika nyanser, därav namnet.
En är härligt chokladbrun så man vill äta upp henne, en är förhoppningsvis inte lika gul som gulan i ägg, men ja gul i alla fall, en är himmelskt ängla-vit fastän hon inte är så himla oskyldig, en är så vackert snö-vit så hakan nuddar marken, och en är vår alldeles egna vanilj-vita, exotiska medelhavskvinna!
Ja, det har blivit lite av en fluga, det här med att starta upp en blogg flera stycken, så vi tänkte givetvis haka på.
Det ska bli intressant att se hur Fem nyanser fortlöper... hoppas du som läser detta kommer bli en trogen läsare i framtiden :)
Här kommer små presentationer av grundarna till Fem nyanser:
Jag, den gula som förhoppningsvis inte är lika gul som gulan i ägg, heter Ida Andersson Nilsson.
Jag är inte särskilt stor, si så där runt 163 centimeters-snåret med okänd vikt. Dock kan jag avslöja att jag faktiskt jobbar på vikten. Faktum är att jag försöker äta upp mig lite, tro det eller ej, hur liten jag än må vara så är jag faktiskt kapabel till att häva i mig en del :P tro nu inte att jag har som mål att bli lika stor som en av de kvinnorna på tv3, vars jobb är att sätta sig på män, vilka svimmar av det hiskeliga trycket kvinnornas vikt orsakar. Nej, det har jag då verkligen inte. Men nog pratat om det;
Jag bor på ön Öland, där det sägs att incest förekommer. Jag är dock 100%-igt säker på att jag inte har kommit till denna jord genom incest mellan två ölandstokar (...) för jag är lyckligtvis adopterad från ett land i öster; nämligen Sydkorea.
Min framtid har jag redan förutspått: Efter studenten kommer jag vara en super-servitris för en sommar, innan jag ger mig av till Kos eller Thailand för att bli världens bästa bartender som kommer att jobba på en lyxkryssare i Karibien. Efter något år med härliga drinkar, varma, soliga dagar och turkost vatten kanske jag tar upp studierna igen. Jag kommer bosätta mig i en vindsvåning i någon storstad, svensk eller utländsk, och plugga till något som håvar in storkovan efter avslutad utbildning.
Så, innan jag fyllt 30 har jag blivit bartender, genomlidit år av förstklassig högutbildning, fått ett strålande jobb som ger mig 40 000:- i månaden att spendera på i-lands prylar som Café au Lait och Prada-väskor, dessutom har jag hittat min drömprins som jag har skaffat en gudomligt söt unge tillsammans med.... puh* det var nog allt!
Tror ni min spådom kommer slå in? :P Nej, jag antar att man får ta en dag i taget. Men drömma kan man ju alltid och fantasier är alltid roliga ;)
Oj, det här blev inte en så liten presentation haha. Nu får näste man ta över!
Vanilj-vita, exotiska medelhavskvinnan dikterar sina allra första meningar som bloggare. Amanda Strömberg heter jag och ska jag erkänna så är detta min allra första gång som jag skriver ett blogginlägg (om man då räknar bort den mycket trevliga bloggen vi hade om antiken i skolan).
Jag har medellångt brunt hår, som nu för tiden oftast är uppsatt i en knut eller en så kallad "bulle". Mitt bruna hår, mina grönmelerade ögon och min nu även kallade vanij-vita hy bidrar till att jag får ett "medelhavsliknande" utseende. Därför var det också jag som blev utpekad som "årets grek", fast att jag är helt svensk, eller inget ursprung från medelhavs delen av planeten iallafall.
Jag bor i Kalmar och som jag minns det brukade Kalmar vara ganska litet. Nu är denna staden som en byggnadsplats, det byggs nya hus och nya affärer ploppar upp vart man än går (inte för att jag har något emot det, jag älskar nya affärer).
Under de timmar som jag inte spenderar i skolbänken spelar jag fotboll, jag har alltid varit mer för att springa än att gå redan som liten. Det är något speciellt med att jaga den där svart vita bollen fram och tillbaka på en stor,bred gräsplan tillsammans med några som man har sjukt kul med.
Min underbara pojkvän är en väldigt stor del av mitt liv och han gör mig till den lyckligaste i hela världen.
Jag har inte tänkt förutspå min framtid som det lilla gula ägget gjorde innan mig. Jag är tyvärr en av dem som inte har en aning om vad jag vill göra i framtiden. Självklart vill jag resa och uppleva saker medans jag är ung, låter som en klyscha (...) men jag vill ändå utbilda mig och få ett högavlönande jobb så att jag kan göra precis vad jag vill. Varför måste man bestämma sig om allt det här så snart?
Nu är det nog dags för mig att avsluta, fast att jag inte vill (!!)
Näste man till rakning.
Jag heter Deman aka "The man" "Diamanten" Hassan. Inte så många vet att mitt namn betyder Diamant. Varje gång jag presenterar mig säger jag:
-Hej heter Deman som betyder Diamant och inte är ett killnamn, bara så att du vet.
Jag bor I Norrliden. Jag vet vad ni tänker; Kan hon ens stava? Herregud, kan hon svenska?! Om jag skriver något elakt kommer det då en stor blattefamilj efter mig med kniv och skriker; Eeeey, du svenne! Vafan du säga om min dotter! ? Lugn, bara lugn. Inget av detta stämmer eller kommer att hända (men ni får ju inte skriva något elakt om mig). Jag och min familj säljer inte några droger, om ni inte kommer förbi klockan 24.00 på fredagarna såklart ;).
Är afrikan om ni inte fattade överskriften, "Nigga" "Brownie" u name it, jag jag har kallats det.
Onödig info: Mitt första lunarstorm namn var "snyggademan". Jag trodde jag var något på den tiden, jag var en cooling som gick i fyran och hade Lindex och Kappahl kläder och även en stor boll i nacken som faktiskt, FAKTISKT, var mitt hår som satt i en toffs. Men nu blev det lite mycket va? Ska inte skriva en jävla uppsats om mig själv, hur spännande det än hade varit.
Kwaheri, Aleykum Salam, Au revoir, Bye Bye och Hej då.
P.s Kan fem språk, slå det ni! Swahili, somailska, engelska, svenska och franska. Okej där ljög jag lite, jag kan lite franska. D.s
Jag antar att det är min tur att skriva mitt första inlägg på vår nya, otroligt vackra blogg. Jag heter Nanna Olson (Ja, man kan heta Nanna, men jag håller med er. Det är inte särskilt fint) och är den såkallade "himmelskt ängel-vita" nyansen. Jag vet inte riktigt om det är bra eller dåligt än.. Hur som helst så är det jag som är den långa, blonda tjejen. Jag har mitt huvud 178 cm över jordytan, men jag kan väl säga att min längd inte är något jag är stolt över. Jag skulle nog hellre varit runt 1.50 om jag hade fått välja själv. Tyvärr höll inte mina förfäder med om det. Ibland önskar jag att min pappa vore dvärg. Eller det vet jag ju i och för sig inte eftersom jag aldrig har träffat min far, men jag tror att han är en rätt så normalt byggd man. Kanske vore han dock värd det. Då hade jag kanske kunnat vara med i en dokumentär, typ "Min dvärgpappa och jag" i ett specialavsnitt av "Efterlyst". TV när det är som bäst.
Nej, jag tror inte att dokumentärer är något för mig, så ni lär aldrig se mig i typ "Big Brother" eller "Robinson". Däremot ville jag bli radiopratare eller jobba med TV, tills jag kom till min nuvarande linje på Stagg, Samhäll/Internationell. Ja, plugglinjen. Jag trivs ibland och ibland vill jag bara fly därifrån till något varmt land med härliga färgglada drinkar och vit sand! (Dock inte Bulgarien. Har en del rätt så dåliga erfarenheter från det landet, tyvärr). Antagligen är det precis vad jag kommer att göra om ungefär ett och ett halvt år, när vi tar studenten allihop. Som jag längtar!
Jag bor i det såkallade snobbkvarteret Getingen, men jag kan lova er att vi inte är särskilt snobbiga här hemma. Vi äter oftast spaghetti, köttbullar eller torsk och inte gåslever, oxfilé eller lax. Jag får inte allt jag pekar på och jag har inte ens en egen TV på rummet (Jag har egen toalett och ytterdörr, men ingen TV). Vi är en normal familj. Faktiskt. Däremot är mina grannar rätt konstiga (Särskilt hon som bor snett mittemot mitt hus).
Min familj består av mamma, mina bröders pappa, Jens, Ludde (som jag förövrigt lärde ordet prostituerad idag. Jag tittade på Desperate Housewifes och han kom in och såg just det här ordet. Great) och en hund. Min hund är däremot rätt så bortskämd. Mamma brukar fråga varför jag är svartsjuk på henne..
Ja, det är nog dags för mig att sluta skriva och lämna över till den snö-vita snyggingen från Stensö (som jag aldrig lyckas hitta till). Pusshej så länge!
Ja, då var det min tur. Sist men inte minst som man brukar säga. Jag är en av de snö-vita vilket nog var en bra förklaring, i alla fall nu. Min hud är kritvit och det såg jag ännu mer häromdagen när jag tog kort med Deman. Fast jag vet att jag inte kan jämföra mig med henne, men jag blir ändå lite avundsjuk på Deman och alla andra bruna människor där ute. Jag heter förresten Lovisa Dahlström, jag är fisk och det är nu mindre än tre månader till jag fyller myndig. Jihoo!! För tillfället bor jag i en lägenhet i ett rosa hus på Stensö, det är inte så svårt att hitta hit, men trots det verkar det vara något hinder i vägen som förvirrar Nanna på sin väg hit. Jag bor här med min mamma, pappa, bror och katt. Mina föräldrar kommer från början ifrån den södra delen av Öland, "incest-ön" som Ida kallade den, vilket nog i flera fall är sant. Min mamma och pappa har några gemensamma släktingar. Pappas sysslingar är mammas systerbarn, men mer än så är det inte.
Blev så väldigt sugen på att åka utomlands när mina andra kvinnor skrev om det. Det är det jag ska göra efter gymnasiet. Jag ska åka långt bort till ett varmt och exotiskt land där jag kan jobba halvtid och sedan lägga mig i solen den resterande tiden. Verkar perfekt. Har för tillfället lust att bara hoppa av gymnasiet och börja jobba på vilket jobb som helst, tjäna ihop lite pengar. Men jag kommer säkert att ångra mig sen. Jag har ju i alla fall fint folk med mig på min färd, vad mer kan man begära? Nu är julen här också och då blir det massa mys, men det kommer nog mer om det senare.
¡Chao todos!
